Äntligen

I torsdags packade jag ner finaste trollen i vagnen och gick till postlådan.
Postade sisådär 20 kuvert med diverse mottagare.

En av dessa mottagare är min bästaste, fina vän Cicci i Italien.
Postgången dit är inte riktigt som i Sverige. Det kan gå fort.
Det kan ta tid.

Och ääääntligen idag fick de sitt kuvert!
Och jag fick det här meddelandet på Facebook;

(hoppas det är okej att jag la upp det?)

Så NU ligger äntligen bröllopssidan uppe!
För er som undrat var den har varit så har den alltså varit gömd fram tills alla fått sin inbjudan.

Så nu vet ni.

VI SKA GIFTA OSS!!
14 juli 2012

Tvåårspresent på plats

När Nellie fyllde 2 fick hon två fina och pedagogiska bilder att ha på väggen av våra vänner Cicci, Robbie och Alicia.
Idag kom de äntligen på plats.
Och som vanligt med Ciccis presenter är de sjukt genomtänkta så de passar som ni ser perfekt i färg i lekrummet.

Tack Cicci! Nu kan vi börja öva alfabetet och siffror 🙂

Muffinsfisen

Nellie hör till de barnen som Inte är tokig i fikabröd. Hon vill gärna ha men äter ofta inte upp.
Idag fick hon en muffins till eftermiddagsfikat.

Hälften smulades sönder istället för att hamna i munnen.
Bra egentligen. Inte att hon leker med maten. Men bra att hon inte är lika tokig i socker som mor sin.
För det kommer hon bli.

Hon lever också i tron om att hon inte fastnar på bild om hon blundar.
Busungen.

Hon tycker det är roligt att vara busig också.

Ikväll har jag bakat bröd också.
Receptet har Dennis fått av mattanten på hans jobb.
Hoppas han tycker de jag bakat är lika goda som hennes.
Det var ett konstigt recept och degen blev jättekladdig men jag tyckte jag hade öst i tillräckligt med mjöl så det fick vara så.
Fina blev de iaf..

Och det bästa med att baka, det är att smaka 😛

Lördag.

Igår startade vi dagen på bästa möjliga vis.

Nybakade scones och kaffe.
Gott tyckte Nellie. Och Molly tyckte det var mysigt med lördagsmorgon.

Sedan blev det ju jogging som ni vet.
Och på kvällen tog vi bussen till Martin och Sofia för dundergod mat och spelkväll.
Barnen somnade fint vid åtta-tiden. Molly i barnvagnsdelen och Nellie i deras säng.
Stackars Nellie vaknade när vi klädde på henne för bussfärd hem. Men somnade om hemma sen.
Skön att kunna vara iväg sent trots småfisar.
Sen att dagen startar 6.30 ändå är en annan femma.

Idag har jag träningsvärk i benen och småont i höger knä och i höfterna. Fötterna gör självklart också fortfarande ont.. Jag har ett par löparstrumpor, Mange men använder dem aldrig eftersom de är korta och underställsbyxorna också är korta så fotlederna blir kalla. Får prova nästa gång om det hjälper med andra strumpor.

Det blir vila idag och kanske imorgon med.
Nu lite soffhäng med en bok medans syrran åker Vasaloppet.
Heja!!

Varning för bild på äckliga fötter

Jag har som ambition att springa 3 ggr/vecka. Måndag, onsdag och fredag brukar passa bra. Så får jag två vilodagar på helgen.
Men i onsdags liksom glömdes det bort som jag skrev.
I torsdags hade jag ingen lust/var lat.
Och igår ville jag inte heller.
Men när jag bestämde mig för att lata mig igår också bestämde jag samtidigt att jag var tvungen att springa milen idag. Inga ursäkter godtas förutom sjukdom.
Men. Ingen sjukdom så det var bara att ge sig ut. Trots stormvindar och öppna fält.

Och japp! Jag gjorde det. Stannade inte en endaste gång.
Vid 8 km meddelade runkeeper att det hade gott 48 min och 23s. Att springa på 60 min kändes inte omöjligt.
54 min och nåt vid 9km. Men här började jag halta på riktigt. Huden lossnar på mina fötter vid distanser längre än 5km.
VARNING för bild på mina äckliga fötter nedan. Vill ni inte se så blunda!
Men jag tänkte att jag kanske klarar det.
Men.
10km, tid: 1h 59s. Fail.
Men jag klarade i alla fall att springa 10 km utan stopp 4,5 månader sen förlossning.
Och inte en endaste droppe urin läckte jag heller. Stolt.
(äckligt, jag vet. Men inte självklart så här tidigt efter förlossning. Knipövningar, tjejer. Knipövningar!)

Nu sitter jag nöjd i soffan efter att ha proteinladdat. 2 ägg och kesella med nötter och hallon till lunch.

Men här är mina fötter:

Detta är precis efter att jag kom hem. På högra foten använde jag faktiskt en ”bunion shield” av mjukt silikon som är det enda jag provat som hjälper. Så på den foten är det bara gamla blåsor/förhårdnader. Men bunion shielden tar så mycket plats i skon att små-tårna domnar bort. Pest eller kolera…
Inlägg med medial kil har inte funkat. Bara varit smärtsamt eftersom det inte får plats i skon. Pelott. Aj aj AJ!!!
Mina fötter fixar inte pelotter. Det känns som det sträcker i plantar fasciian och det är sjukt smärtsamt.
Är det någon annan fin ortopedingenjör där ute som vet vad jag kan göra?
Någon läkare? Sjukgymnast? PT?
Anyone?

Jag klarar uppenbarligen inte av att hjälpa mig själv så jag behöver hjälp!
Jag vill fortsätta springa längre än 5km. 😦

Fredag folks

Jag sa till Nellie att jag kan ”The running man”.
Och är man 2 år tror man på allt mamma säger. 🙂

Vår?

Ännu en tjejdag.
I förmiddags tog vi en liten promenad då Molly sov.
Vi gungade, sparkade boll och lekte i sandlådan. Roligt, tyckte Nellie och jag.

Det var så soligt och fint idag men blåsigt som vanligt. Så varmt var det inte ändå.
Jag såg till och med de första snödropparna. Vår?

Nästan varje dag som bägge barnen är hemma tar vi en liten Vintrie-promenad. Mest för att få lite friskluft och rasta Nellie. Men också för att vi inte har så mycket annat att göra.
Vill jag gå mig svettig eller springa får jag göra det då Nellie sover efter lunch för att garantera att hon inte blir sur för att hon inte får gå själv efter någon minut.

Det blev ingen jogging varken igår eller idag. 😦
Igår för att jag typ glömde bort det mellan målen och idag för jag började känna mig förkyld och innerst inne inte hade lust. Dåliga, dåliga ursäkter är vad det är… 😦

Jag vill ha gymkort!! Men har inte råd nu 😦 Är det okej att sluta spara ett tag för att skaffa gymkort?
Vad tycker du?

Fettismums

I tisdags när Dennis kom hem från jobbet hade han med sig en matlåda hem! (Vilket är konstigt eftersom han aldrig har med sig någon till jobbet)

Men ni ser vad som är i va?
En SEMLA! Knas-Dennis tycker inte om semlor så han tog den han fick på jobbet 2-go så att säga! Så den fick jag 😀

Den var god, och efteråt blev jag så mätt att jag nästan sprack.
Tur det bara är en gång om året..

Fettismums

I tisdags när Dennis kom hem från jobbet hade han med sig en matlåda hem! (Vilket är konstigt eftersom han aldrig har med sig någon till jobbet)

Men ni ser vad som är i va?
En SEMLA! Knas-Dennis tycker inte om semlor så han tog den han fick på jobbet 2-go så att säga! Så den fick jag 😀

Den var god, och efteråt blev jag så mätt att jag nästan sprack.
Tur det bara är en gång om året..

rååååsa

Bort med det gröna (som jag iofs tyckte mycket om) och in med det rosa!!

Nu blev bloggen alldeles rosa. Tyckte ni det var fint? Lila är egentligen min favvisfärg men rosa funkar ju också?

Mina favvistjejer får pryda bloggen istället. 🙂 Synd att Molly ser så bekymrad ut..

De badade ihop förut. De älskar det! Molly ligger på sin björn-bräda och Nellie häller vatten på Mollys ”umpta” (=rumpa/snippa).
Molly till och med skrattade (alltså så det lät, det är inte vanligt hos tysta, lugna Molly som oftast ler ljudlöst) åt min hand som hängde ovanför hennes huvud. Och så sprattlar hon så att hon nästan trillar ur björnen. Sötfisen.

Molly sover numera hela nätter (Kommer säkert inte bli så inatt bara för att jag skrev så…) ca 19-7. Underbart tycker mamma Jenny och bägge barnen är pigga och glada för det mesta. Nu kan vi äta de flesta målen tillsammans vilket är smidigt.
Mission, sova hela nätter, accomplished!

Idag var jag och barnen en runda på stan, och så gick jag in med syskonvagnen på akademibokhandeln för jag skulle leta efter klistermärken att pyssla med… BIG MISTAKE.
Idag var visst första dagen på bokREAn. ”Ingen reklam. Tack” står det på vår brevlåda så det hade jag ingen aning om.. Det tog ett tag att leta efter de där klistermärkena. Inte hittade jag några heller. Däremot köpte jag en penna och Ninni Schulmans första bok ”Flickan med snö i håret”. Har hört hennes böcker är bra. Ska bli spännande. Någon som läst?
Jag slog bara omkull några sagobäcker och någon tant på vägen så man får väl säga att det gick ganska bra.
Om jag kände mig korkad som gick på bokREAn med syskonvagn?
Japp.